måndag 11 augusti 2014

Svinesund-Göteborg: Lessons Learned, del 2

Som lovat kommer här lite tips på hur jag tycker kajaken packas på ett bra sätt samt några ord om hur kroppen mått under turen, både mentalt och fysiskt.

Hur packa kajaken?
Lite beroende på vilken modell som paddlas och vad för slags utrustning du har med dig kan det givetvis se lite olika ut. Några generella saker som jag tycker fungerar bra har jag spaltat upp nedan.

Ikea-påsar på rad

  • Det som skall ätas eller användas under dagen har jag alltid i det främre packskottet eller fikaskottet. Då slipper jag rota i det bakre skottet och behöver därmed inte dra kajaken långt upp på land vid exempelvis lunchstoppet. Resterande mat har jag alltid där bak då jag kan låta aktern vara i vattnet vid kortare stopp och får därmed gratis kyla från havet. Tält och tältpinnar kan med fördel läggas längst bak då detta är något som används först när kajaken är säkrad uppe på land. Pinnarna har jag alltid vid skeddaboxen.
  • Packa allt i Ikea-påsar eller liknande. Har insett att det bästa är att ha en påse/packskott. Då kan man enkelt sortera sina saker medan lägerplatsen plockas ner och packningen i kajaken går snabbare. Det bästa formatet för mig är dom mindre påsarna. De stora tycker jag tar för mycket plats i förtältet.
  • Använd vattentäta säckar för allt som tar skada av att bli blött. Även om skotten är täta kan det komma regn vid i- och urpackning, du kan tappa saker i vattnet eller slarva med fastsättningen av packluckan. Det sista fick jag erfara på min tur vilket kostade mig en systemkamera samt objektiv.
  • Försök att fördela vikten någorlunda jämt mellan för och akter, annars kan det under vissa vindförhållanden blir svårt att få kajaken att gå som du vill, vilket kostar extra energi. All dryck väger oftast mest så där brukar jag försöka dela lika mellan för och akter. Detta gäller i synnerhet skeddakajaker, men är väl inte lika viktigt för kajaker med fotroder.
  • Dryck, frukt, snacks och energikakor har jag alltid uppe på däck samt i flytvästens fack. Lätt att komma åt under paddlingen och du slipper stanna för att gräva i skotten. Kolla alltid detta innan du sticker iväg.
  • Mat som jag skall ha längre fram under resan packar jag längst in där bak så att jag inte behöver slita ut allt varje gång jag slår läger utan kan låta det ligga kvar i kajaken.
  • Allt organiskt material försöker jag gömma i naturen. Vissa menar att det inte hör hemma där men jag anser att det är onödigt att släpa hem det för att sen slängas. Plast, papper och metall tar jag däremot alltid med mig och brukar förvara det i en packpåse på däck, då blir det enkelt att slänga allt när ett sopställe dyker upp under dagen och jag får mer plats i kajaken.
  • Skor är skönt att ha, dels för promenad men också för en löptur lite då och då. När jag paddlar sitter jag på sommaren alltid barfota och har flip-flops i sittbrunnen som jag kan sätta på om botten ser lite farlig ut, men kanske skall skaffa mig ett par enklare dykskor som sitter åt över hälen. Flip-flops har en förmåga att fastna om botten är lite sank. Skor är skrymmande och lätta, så dom förvarar jag i en packpåse på däck.
  • Extra paddel är en självklarhet. Har den alltid längst bak och behöver då bara flytta på den en gång/dag för att komma åt packluckan, dvs när jag slår läger.

Kroppen/hälsan
Under våren har jag paddlat mycket, både själv och i sällskap. Vad jag däremot inte gjort tidigare är att vara ute mer än 5-6 dagar i sträck. Jag var intresserad av att se hur kroppen skulle klara av den här resan, både mentalt och fysiskt.
Har under flera års tid drömt om ett längre äventyr med kajaken, och då särskilt hela Sveriges kust, men det som skrämt mig har inte varit själva paddlingen utan snarare att vara helt ensam på resan och klara av allt på egen hand, för jag vill göra det själv. Det blir en helt annan sak och jag är säker på att det kommer ge mig en tydligare och starkare självbild samt insikt i hur jag fungerar i nya situationer.
Under hela våren och sommaren har jag flera gånger tagit mig ut på ensampaddlingar över helgerna, för övningens skull. Det var märkligt och lite otäckt till en början att ligga i tältet helt ensam, på en ö ute i skärgården. Turerna blev fler och allt eftersom övergick den knepiga känslan till något positivt. Det blev inga övningsturer längre utan istället ett andningshål från vardagens hets och stress. Jag trivs i mitt tält och att vara helt själv bekommer mig inte, snarare tvärtom, det är en oerhörd frihetskänsla att helt och hållet kunna bestämma över min egna tid. Inga störande element och ingen som säger åt mig vad som skall göras. Jag har fria tyglar, kan styra dagen precis dit jag vill och behöver inte kompromissa. Alla beslut fattar jag själv och måste också själv utföra dom. Det kan vara tufft vissa stunder, men att klara av allt och känna kontrollen är något som stärker självkänslan. Att kunna vara självgående är en ynnest och något jag tror många kan behöva träna på och ha stor nytta av. Att göra hela resan själv kommer knappast vara ett hinder, tvärtom tror jag det kommer vara mer utvecklande än om jag haft sällskap.


Fysiskt då? Jag kommer inte direkt från soffan och sen ner i kajaken utan har under flera år tränat och hållit igång. En god kondition är en förutsättning för att friluftslivet skall vara njutbart, träningen är därför en naturlig del av min vardag. Konditionsmässigt ser jag inte paddlingen som några problem, däremot är jag lite orolig över förslitningsskador. Axlarna har strulat tidigare under året och jag har alltid trott att dom kan sätta käppar i hjulet, men under mina dagar från Svinesund gick det riktigt bra. Inga direkta problem, men jag känner av dom så fort jag slarvar med tekniken. Det gäller att hålla armarna raka och rotera med bålen, inga konstiga rörelser med paddeln och speciellt inte i motvind.
Hand- och fingerleder som jag aldrig haft problem med eller känt av tidigare började dock ömma. I skrivande stund har jag fortfarande lite känningar. Det blev extra tydligt efter de sista dagarna med motvind. Försökte variera greppet på paddeln och märkte att det blev mycket skönare för handlederna om lillfingret placerades framför skaftet och därmed inte användes i draget. Det finns vinklade skaft, men jag har aldrig varit någon fan av dessa och dessutom har dom en tendens att väga lite mer än raka. Troligtvis får jag stärka upp mina leder. Kommer i alla fall undersöka saken och köra lämpliga övningar. Klättring ger starka fingerleder och något jag kanske kommer ta upp igen under vintersäsongen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar