söndag 12 november 2017

Dagstur på Ömmern

Termometern visar -3°C när jag paddlar ut på det spegelblanka vattnet och min skädda sitter som berget. Eftersom kajaken förvaras utomhus nu för tiden - om någon har förvaring under tak att erbjuda i Göteborgsområdet så säg till! - är det ganska uppenbart att minusgraderna är orsaken till problemet. Jag fortsätter en bit utan skäddan men kajaken åker fram och tillbaka i ett zickzack-mönster så kliver iland för att kunna dra ut skäddan ur boxen. Mycket riktigt, där är fullt med is.

Frostig morgon.

Luften är frisk och på sina håll är det en del dimma. Jag börjar ångra att jag inte stack ut redan igår med tältet men blåsvädret avskräckte, eller rättare sagt blev jag nog lite bekväm. Hur som helst är det en fantastiskt fin morgon.

Svalt, dimmigt och lugnt.

Stilig låga.

Landvetters flygplats gör sig påmind och på sina håll gapar hyggen tomma likt öppna sår i skogslandskapet. Trots det börjar en lätt vildmarkskänsla infinna sig men det beror till största delen på de fina öarna och att jag varken hör eller ser någon mänsklig aktivitet, förutom ljudet från biltrafik i fjärran. Det är med andra ord inte knäpptyst här men en lugn dag som denna märks nog ljuden extra tydligt.

Sol och dimma var det här!

Jag tar iland på en liten ö i norra delen av sjön för att luncha och slappa i solen. Ett rådjur som förmodligen hade samma tankar som jag flyger upp från sin plats, hoppar ner i vattnet och simmar över till grannön. Knappast någon badkruka!

Lunchstopp.

Lunch med utsikt.

Fisksoppa med inslag av grönt.

Dagen passerar snabbt och jag börjar paddla söderut mot Olofsered, där jag ställt bilen. Sjön har legat som en spegel i princip hela dagen och någon båt ser jag aldrig. Solen går ned strax efter fyra och luften blir återigen lika kylig som i morse. Vattnet på min kajak börjar t.o.m. frysa till is så det blir skönt att komma in i bilen igen även om ett tält hade varit mysigt. Nästa gång kanske jag gör en tvådagarstur på sjön, för nu har jag koll på de fina lägerplatserna.

Magisk dag!

Kvällspaddling

onsdag 1 november 2017

Fjällbacka skärgård - 2017.10.07-08

Det var förvisso ett litet tag sedan jag gjorde denna turen men tänkte att jag ändå vill bjuda på några bilder från en solig, om än något blåsig helg. Vi sjösatte vid Norra Ejdge som är en bra plats norr om Hamburgsund där du kan parkera bilen gratis riktigt nära stranden.
Torbjörn och Kathrine från Nautopp i Grebbestad sällskapade under lördagen utöver Tomas och Sofie som var med hela helgen. Det blev totalt två dagar ute i det fria. Tyvärr hinner jag inte med så mycket mer när jag numera jobbar heltid. Åtminstone fram till mars månad!

Lördagen började svalt. Här lunchstopp på Getryggen.

Blev sen soligt och varmt mot kvällen, men kanske inte riktigt så varmt som Tomas ville visa.

Vi slog läger vid södra änden av Lökholmen.

Ingrid Bergmans f.d. sommarhus på Dannholmen. Inte så tokigt läge!

Stjärnklart ett tag tills moln och hagel (!) drog in vid midnatt.

Söndagen bjöd på soligt väder och i lä för vinden var det rena sommarvärmen.

onsdag 18 oktober 2017

Vinterdrømmen

Jag vet inte hur många nätter jag tillbringat i tält, men antalet rena vintertältningar kan jag nog räkna på ett par händer. Lösa planer finns på vinteräventyr och när jag ser TV-program som detta väcks mina planer till liv och blir förhoppningsvis mer konkreta snart. Jens Kvernmo skall tillbringa 4 månader till fjälls helt ensam under vintern. Det här är en dokumentär i 6 delar och helt i min smak som inspirerar och berikar. Hoppas ni tycker detsamma!

Foto: NRK

Foto: NRK

måndag 25 september 2017

Slut på det roliga

Länge har jag insett att livet består av mer än bara jobb och lediga helger. För några år sedan gick jag ner till 80% och i år ville jag ha långledigt under våren, sommaren och hösten. Jag tog tjänstledigt helt enkelt och planen var att leva lite enklare och närmare naturen under en tid för att se om det är något för mig, så den största delen av ledigheten har jag tillbringat på en liten ö i Bottenviken, ute i den finska skärgården.

Vyn från matbordet.

Jag kom hit i maj när isen precis hade släppt och då löven ännu inte slagit ut. Det var kallt i stugan, men efter att ha installerat en kamin blev det varmt och skönt de kalla dagarna.

Jøtul 602 på plats.

Vedeldad bastu har jag badat mycket och givetvis också tränat samt paddlat dagligen, dels för att i princip alla ärenden till land har uträttats med kajaken men också för havtornsplock eller bara ren rekreationspaddling. Jag har levt enkelt och njutit av lugna tysta dagar med havet som närmaste granne. Favorittiderna har varit våren samt hösten då jag i princip varit helt ensam i skärgården. Inga båtar, inga människor vid stugorna och ett rikt djurliv på ön. Jag har bl.a. sett älg, hare, utter, mink, berguv, havsörn och en mängd andra vanligare fåglar.

En av de lugna dagarna på havet.

Dramatisk himmel.

Förutom bastun och träningen har jag även gjort lite nytta. Ny trappa till övervåningen, ny ytterdörr, altan framför ytterdörren samt en altan framför fönstren, kamin installerad, målat och oljat en massa och sist men verkligen inte minst dragit en 1,4km lång motionsslinga på ön som går genom ett vackert och skyddat skogslandskap.

Stugan med ny trappa samt altaner.

Favoritträdet intill min motionsslinga.

Ju fler dagar jag tillbringat på ön desto större har suget blivit att stanna kvar. Luften är frisk och det är en fantastisk känsla att bara gå några meter utanför stugan för att plocka bär och svamp. Älskar kontrasterna havet bjuder på men även den stora färgvariationen på himmelen. Varje solnedgång är unik och från stugan samt bastulaven ser man dem i full display.

Vyn från stugan.

Veneziansk, stugsista eller lyskväll. Sista helgen i augusti då man tar farväl av sommaren.

Nu är det dags att säga adjö för denna gång. Att lämna känns vemodigt, men det är väl dags att även jag börja bidra med lite skattepengar. Jag packar kajaken full med de sista sakerna och paddlar mot land en fantastisk stilla och dimmig morgon. Vi ses nästa år!

Dimmig paddling.
  

fredag 15 september 2017

Skim Kayaks - Beaufort LV

Sedan 2009 har jag paddlat Skim Kayaks Differ och varit mycket nöjd med den, framförallt sittställningen. Den är som gjuten för min bak och min paddelstil. Jag har testat många kajaker genom åren men aldrig hittat någon som jag sitter så bra i som Differ och det är kanske en av de största anledningarna till att den kajaken fick följa med mig längs Sveriges kust sommaren 2015, där det ofta blev dagsetapper över 12h non-stop.
 
Differ utanför Ystad.

Differ har stora luckor både fram och bak, är väldigt lättdriven och det låga däcket gör att den inte är så vindkänslig. Vidare rymmer den relativt mycket packning (180l) och kan enkelt utrustas med fotroder, vilket är rätt behändigt på längre expeditioner. Kajaken har dock sina nackdelar, vilka blev ganska tydliga under min HBB-paddling. Skrovformen är lätt rundbottnad utan skarpa slag vilket gör den något instabil vid öppen havspaddling och sedan har den en tendens att "gräva ner sig" i vågorna p.g.a den raka formen. Det i kombination med en fullpackad kajak och det låga däcket gör att man inte "går så torr" vid busväder. Dessutom har jag länge stört mig på utformningen av de stora luckorna vilket innebär att de är ganska svåra att öppna och stänga, om de inte är smorda. Allt detta sammantaget fick mig att börja leta efter en ny kajak och praktiskt nog ligger Skim Kayaks-fabriken i Kokkola, väldigt nära mammas sommarstuga. Här har jag paddlat dagligen mer eller mindre hela sommaren så det har funnits gott om tid att testa nya kajaker ordentligt.
 
Jag och min Differ söder om Kalmar.

Allra först testade jag en Braveheart LV. Oj, vilken vacker kajak och otroligt stabil i vågor. Inte undra på då botten är i princip helt flat med mycket "rocker" och skarpa slag vilket gör att den svänger på en tiokrona och surfar riktigt lätt. Den rymmer dock inte så mycket packning och jag upplevde den något trögdriven. Personligen tycker jag den är mer lämpad som en lek- och surfkajak än en expeditionskajak.
 
Braveheart LV - visst har hon fina former? Foto: Skim Kayaks

Kajak nummer två som jag testat under några dagar är en Beaufort LV. Jag har varit inne på denna modellen tidigare innan min långpaddling runt Sveriges kust men då fanns det aldrig riktigt tid att testa ut den ordenligt, så därför valde jag att köra med det jag kände bäst just då.
 
Beaufort LV samt Differ

LV står för Low Volume och är alltså en liten mindre variant av den populära storebrorsan. Jag fastnade ganska snabbt för känslan, stabiliteten i vågorna och hur lätt den surfar. Dessutom går den mer "torrt" i vågorna jämfört med Differ. Packluckorna riktigt lätta att öppna/stänga och dessutom finns ett praktiskt litet dagsfack på fördäck. Tyvärr har den en liten packlucka fram, men det funkar och inget jag direkt stör mig på längre. Volymmässigt är den ganska lik Differ men tack vare kajakens geometri upplever jag den större och mer lättpackad.
 
Beaufort LV redo för natten.

Min fördom sa mig att Beaufort LV borde vara mer trögdriven än Differ, då den senare är mer än 30cm längre. Jag har paddlat från stugan till land massor med gånger och börjar ha rätt bra koll på ansträgningen samt farten. Utifrån känslan gissar jag oftast tiden exakt på minuten så jag blev något förvånad när jag vid en given ansträgning paddlade Differn och Beaufort LV på i princip samma tid, vid flera tillfällen. Nu är testet ganska ovetenskapligt men säger ändå något om hur lättdriven kajaken är. Enligt Skim Kayaks beräkningsmodeller skall den vara rätt lik Differ, eller kanske t.o.m. något mer lättdriven.
 
Beaufort LV med sin karaktäristiska akter.

Jag gjorde en custom-beställning och fick exakt den utrustning och färger jag ville ha. Flexpedaler, keel strip och så röd såklart! Däremot kommer jag tyvärr inte överens med Kajaksports sitsar, som numera sitter i alla Skim-kajaker. Testade både storlek S och M, men båda ger mig "träsmak" i baken och känns allmänt obekväma. De är för djupa och för mycket skålformade. Vems bak har använts vid gjutningen? Den liknar i alla fall inte min, den saken är klar. Problemet löste sig dock genom att Skim Kayaks laminerade en Differ-sits åt mig, likt den jag har i min gamla kajak. Custom-anpassningar är för övrigt något de är väldigt bra på, ja kanske t.o.m. bäst!?
 
Beaufort LV:s sittbrunn med en Differ-sits.

Första mötet vid fabriken. Foto: Skim Kayaks.

Med facit i hand borde jag paddlat Beaufort LV runt Sveriges kust, men nu är jag åtminstone den första (och enda?) personen som paddlat en Differ. Dessutom kan jag ju paddla kusten en gång till! Hoppas på många härliga turer tillsammans med min nya kärlek! Återstår bara att piffa upp henne med lite fina dekaler, för nu är det lite naket på sina ställen. Sedan är hon perfekt! ...nästan.
 
Differ samt Beaufort LV i månskenet.

söndag 3 september 2017

Eugmo skärgård

Sommaren har gått och hösten knackar på dörren. Dagarna börjar bli kalla och för det mesta är jag helt själv här ute i den finska skärgården. På helgerna kan någon båt åka förbi men för det mesta är det helt tyst och stilla, precis som jag vill ha det! Eftersom jag redan lever det simpla livet har några tältturer aldrig blivit av så den här helgen är det dags att ändra på den saken. Min finska vän Sanna gör mig sällskap och tur för henne att jag äger friluftsutrustning för flera, ja numera t.o.m. två kajaker.

Middagen är säkrad!

Dag 1
Vi startar från Fiskehamn denna blåsiga men soliga fredag. Vinden ligger i ryggen och ger oss god hjälp söderut och eftersom sällskapet är nybörjare på området väljer vi att gå inomskärs, mellan Långreveln och Byrkholmen. Sedan vidare via kanalen söder om Orrskäret och slutligen rak kurs mot Flaskskärssanden på Tolvmangrundets nordostsida. Här finns en fin sandstrand, toalett, en stuga att låna gratis samt en stor eldstad med gott om ved. Historien förtäljer att en ensamvarg, vid namn Bruno, tillbringade sina somrar här så i folkmun kallas stället för Brunos.

Flaskskärssanden

Två skönheter vid Flaskskärssanden (Brunos).

Dag 2
Solen väcker oss tidigt och idag är vinden svag. Jag lyckas lura sällskapet att ta vägen på utsidan av Tolvmangrundet, vilket visar sig bjuda på rejäl sjögång då gamla vågor rullar in från öppet hav. Jag blir mest sjösjuk medan Sannas blick och hållning blir allt stelare. Vågorna avtar dock ganska fort när vi rundat ön och kan fortsätta söderut. Innanför Örarna blir det i princip spegelblankt, så en lunch vid Öuran sandstrand passar utmärkt. Någon kilometer söderut på samma ö ligger fiskestället dit jag dagspaddlat en gång tidigare och ryktet säger att det går en fin vandringsled genom öns alla sevärdheter, men den hinner vi inte med denna gången för nu skiner solen för fullt och vinden är svag så då gäller det att paddla.

Öuran sandstrand

Vi fortsätter söderut till Mässkär för glassköp samt spatserande på ön. Planen är sen att tälta på Örarna men när ett trettiotal kajaker från Outdoor Academy stormar sandstranden letar vi istället på en intilliggande ö och finner en fantastiskt slät och fin klippa med panoramavy över öppet hav. Vinden skall vara svag hela natten så här sover vi nog tryggt.

Klipptältning at its best.

Det bjöds även på lite norrsken.

Dag 3
Natten blev precis som prognosen så tältet är följaktligen blött av kondensen, men morgonsolen torkar upp det mesta innan vi börjar paddla norrut igen. Nu tar vi vägen innanför Tolvmangrundet för att sedan luncha vid Orrskärs Sanviken. En fin plats med eldstad, vindskydd samt toalett.

Orrskärs Sandviken

Vi rundar Orrskäret på norrsidan och paddlar sen raka spåret mot Lilla Lusön där mammas stuga ligger. Under tre dagar paddlade vi ungefär lika långt som en normal dag för mig längs Sveriges kust, men målet var inte att plöja kilometer utan istället få några härliga dagar i det fria.

söndag 20 augusti 2017

Pyhä-Luosto Nationalpark

Finland har totalt 40 nationalparker, Pyhä-Luosto är en av dem och beläget i östra Lappland. Jag har aldrig varit här tidigare, aldrig fjällvandrat i Finland om jag skall vara ärlig och eftersom jag befinner mig i landet tänkte jag att detta kunde vara kul trots att fjällen är låga. Noitatunturi är högsta toppen med 540 m.ö.h., men det är inte fjällen man i första hand tar sig hit för utan snarare den otroligt vackra och orörda naturen. Det som imponerade mest under de fyra dagar vi vandrade i området var helt klart skogen. Jag har aldrig tidigare sett en sådan gammal fin skog, full av riktigt stora levande och döda träd, med barken vriden likt en polkagris. Kort och gott, vill du se riktig orörd och sammanhängande skog, åk hit!

Många vackra och spretiga lågor.

Otroligt glest mellan träden, precis som det skall vara i en gammal skog.

Ena änden av Isokuru-klyftan.

Noitatunturi, 540 m.ö.h.

Vacker skogstältning.

Eldstäder med gott om ved finns utspridda i området.

Kanonväder under alla dagar.

Den "hemliga" stugan nära Karhunjuomalampi.

Renar strövar fritt i området.