Svenska äventyr

Nu finns en sevärd dokumentärserie på TV4 om du gillar friluftsliv och det antar jag du gör eftersom du är här. Det är en serie producerad i fem delar och som fokuserar på klättring, vandring, cykling, paddling och topptursåkning. I del två så medverkar två av mina favoriter; äventyraren Peter Persson samt skogsbiologen Sebastian Kirppu.

Det här är inte bara inspirerande avsnitt att se utan de kommer även med viktiga budskap då människans roll problematiseras i de olika miljöerna som vi vistas i och på många ställen förstör.

Kajakpaddling till Tankar fyr

Det blev ingen tälttur i hemmaskärgården förra sommaren då vi valde Kvarkens skärgård istället, så det är med en lätt stegrad paddelabstinens vi startar från min stuga och beger oss ut mot en gammal favoritplats intill Tankar fyr i skärgården utanför Kokkola. Tankarklubborna heter ön och har många fina släta klippor för tält. Platsen är rätt exponerad för nordvästlig vind men prognosen utlovar lugnt väder så ingen fara på taket den här gången.

Sanna i Skim Kayaks Viking Legenda

Seglet kom till användning även denna tur.

Kökskitet redo för middagen.

Min Skim Kayaks Differ som Sanna vanligtvis brukar paddla är på en ordentlig fabriksgenomgång så till den här turen har vi fått låna en Viking Legenda av samma märke. Ganska trevlig kajak för mindre paddlare och påminner en hel del om NDK Pilgrim Expedition i paddelkänslan samt stabiliteten. Det enda jag inte riktigt gillar med den är avsaknaden av ett större dagsskott i aktern men Sanna tycker tvärtom att det är en fördel att bara ha ett enda stort utrymme bak istället för två. Dessutom har kajaken en liten lucka allra längst akterut för att enklare komma åt packningen. Smart! Färgen är kanske inte den snyggaste men det går ju att få precis den färg man vill om man lägger en beställning.

Tankarklubborna.

På Tankarklubborna lagar vi middag och njuter av tystnaden och utsikten. Kvällen blir i stort sett lika lugn och fin som förra gången vi var här. Kan verkligen rekommendera denna plats om du paddlar i krokarna och vill du besöka Tankar så ligger ön riktigt nära.

Tankarklubborna.

Tankarklubborna i kvällsljus.

Morgonen dag två ger oss strålande sol. Trots början september råder rena högsommartemperaturen så en svag vind som fläktar är välkommet när vi paddlar mot Tankar. Caféet på ön skall enligt informationen vi hittat på nätet vara stängd, så blir tyvärr ingen glass idag.

Vi närmar oss Tankar hamn dag 2.

Tankar hamn. Våra kajaker uppe på bryggorna till höger i bild.

Tankar fyr.

Tankar fyr samt de gamla fyrvaktarbostäderna.

Trots det fina vädret och att detta är en av Finlands allra mest välbesökta öar är det idag nästan helt tomt på folk, men så är det också mitt i veckan och september månad. Tack vare det fina vädret håller caféet öppet så det blir trots allt en glass efter lunchen innan vi fortsätter sydost mot Långskäret. Vinden har nu avtagit helt, det är stiltje. Värmen och knotten håller på att äta upp oss, men som tur är varar dessa förhållanden bara ett par kilometer innan en svag vind tilltar.

Påväg från Tankar mot Långskäret.

Kvalmigt värre denna lugna dag.

På Långskäret finns en bastu, toalett samt en mindre grillstuga. Klippan som lämpar sig för tältning är en bit västerut från alla faciliteter men ändå på ett lagom avstånd. Den här gången orkar vi inte dra igång någon bastu, det är ju ändå så varmt ute.

Sanna spanar med kikaren på Långskäret.

Kvällshäng på Långskäret.

Vy mot Tankar från Långskäret.

Sista dagen blir lite mer blåsig men vi har varit förutseende och lämnat min bil vid Aggnissund längst ut på Kåtölandet så vi slipper att paddla motvind. Det är lustigt det där, hur mycket jobbigare paddling i motvind känns jämfört med medvind.

Vi paddlar genom den smala passagen norr om Inre Fårholmen och tar oss till den mindre småbåtshamnen väster om Aggnissund där jag får syn på Victoria Bergmarks kajak uppe på ett biltak. Hon paddlade hela Sveriges kust 2022 och har sommarstuga här i närheten men är annars bosatt i Sverige. Kul att hon är här just idag.

 

Vi fortsätter österut söder om Inre Fårholmen vidare till småbåtshamnen vid Aggnissund. Denna sista bit är ordenligt grund på sina håll men det går bra med kajak. Det fina vädret skall hålla i sig och jag hade gärna stannat ute ett par dagar till men Sanna har andra planer. Jag kunde förvisso ha planerat turen lite bättre och kört ett par dagar solo men känner mig ändå nöjd med de fina dagar vi fått.

Lofoten

Länge har jag tänkt besöka Lofoten och den här sommaren blev det äntligen av. Sanna och jag packade min minicamper och slängde upp cyklarna på taket. Kajakerna blev kvar hemma denna gång.

Sanna lagar lunch någonstans i Sverige.

Resan började uppe vid Senja och därifrån tog vi sen båten över till Andøya. Ju längre ut vi kom på Lofoten desto mer turister och husbilar blev det. Lite för mycket för min smak om jag ska vara ärlig så vi ångrade att vi inte stannade längre på Senja som hade ett lugnare tempo och mindre folk. Det dåliga vädret nådde oss ungefär samtidigt som vi anlände längst ut på Lofoten, så vi nöjde oss där och vände hemåt. Lägger in en hög med bilder från turen som kanske kan komma till glädje.

Stranden vid Steinfjord.

Okshorna sett från andra sidan Steinfjord.

Okshorna sett från Steinfjord strand.

Cykeltur till Okshorna utsiktsplats.

Okshorna utsiktsplats. 

Bilcamping vid Steinfjord strand.

Vi lämnar Senja.

Tack vare liten bil var vi de sista som fick åka med på färjan vid Gryllefjord.

Bleik sandstrand på Andøya.

Bleik sandstrand på Andøya.

Sydvästra änden på Andøya. Ordentligt kvavt denna dagen.

Cykeltur och husspaning på Andøya.

Havscamping någonstans på Hinnøya.

Vy från bilen vid Hinnøya.

Hike upp till Djevelporten vid Svolvær.

Jag och Sanna vid Djevelporten nära Svolvær.

Svolvæer sett från ovan.

Gott om sherpatrappor upp till Djevelporten.

Bastuflotten Lyst vid Svolvær.

Bastubad och dopp i havet vid Svolvær.

Stilren inredning.

Havsvy vid Kabelvåg där det var förvånansvärt lite turister.

Kabelvåg.

Jag vilar och Sanna spela patiens.

Vid Henningsvær ställde vi bilen strax innan staden och cyklade in.

Henningsvær sett från toppen av Nipen.

Henningsvær sett från toppen av Nipen. Titta noga så finner du vår bil.

Lunchstopp med havsutsikt. Bilen strategiskt placerad för maximal skugga i köket.

Superfin fricamping strax söder om Vikten.

Hög turisttäthet vid Kvalvika, men väldigt vacker strand.

Kvalvika strand.

Å, allra längst ut på Lofoten.

Topptur på Getryggen

Jämtland har många fina fjäll för topptur. Getryggen intill Storulvåns fjällstation är kanske en av de allra mest besökta, särskillt under april månad då vädret brukar vara bra. Jag var här tillsammans med bröderna Björn och Erik 2016 under en vecka. Då gick vi bl.a. över Getryggen och vidare till Sönner-Tväråklumpen för att på så vis få två olika åk. Planen är att göra en liknande tur idag med Erik, men att skippa Getryggens topp och bara gå över dess sadel. 

Mulen inledning.

Vinden är nästan helt obefintlig och det ligger ett molntäcke över fjällen. Prognoserna säger strålande sol hela dagen så förhoppningsvis drar molnen bort snart. Vi är knappast ensamma här, fjällstationens parkering är nästan full och många planerar samma tur som oss.

Välbesökt fjäll.

Underlaget är hårt och bitvis något isigt, men det finns partier med lite mjukare snö, särkillt då vi kommer upp lite mer på höjden. Det väsentliga vid topptur är kanske inte heller underlaget utan det handlar väl mer om helhetsupplevelsen. Är vyerna fina och vädret soligt blir det oftast bra, oavsett underlag.

Erik var snäll och gick efter min karta jag tappade.

De flesta går på ren topptursutrustning, men jag ser även en halvgalen norrman med enkla turskidor som siktar mot toppen. Själv kör jag på min hybridlösning men blir lite sugen på lättare grejer då alla flyger fram på sina skidor. Efter att ha räknat lite på det skulle jag kunna spara ungefär kilot per fot, men då måste jag byta både bindningar samt pjäxor. Tål att tänkas på till nästa vinter.

Norrmannen med turskidorna samt ett gäng vanliga toppturare.

Erik med Åreskutan i fjärran.

Halvvägs in på turen börjar jag inse att vi nog får skippa Sönner Tväråklumpen ifall jag skall ha ork för morgondagens skidor i Åre, så vi bestämmer oss för att bara åka på Getryggen idag. Det viktiga är som sagt att vi är ute och njuter av det fina vårvädret snarare än att trötta ut oss (mig) i onödan för att få de "rätta" åken. Vill man dock bara åka Sönner Tväråklumpen och inte gå onödigt långt är det trots allt ett bättre alternativ ställa bilen något söder om fjällstationen och ta dalgången mellan Getryggen och Sönner Tväråklumpen. Många gjorde den varianten idag och det finns gott om parkeringar längs vägen.

På toppen av Getryggen. Gissa om jag brände mig någonstans?

1382 m.ö.h. blickar vi ut över fjällandskapet och ser bl.a. Åreskutan där vi var och åkte hela föregående dag. Nu står vi alltså på toppen av den lilla vita pricken vi såg i fjärran igår. Sylarnas fjällstation, ungefär 20 km bort, kan även ses härifrån med blotta ögat.

Vi gör oss klara för utförsåkning.

Efter en lite längre fika i solen river vi bort stighudarna, tar på oss skidhjälmarna och börjar med det drygt 3 km långa åket tillbaka till fjällstationen där vi unnar oss en varsin våffla. En riktigt fin dag på fjället helt enkelt.

Erik och solen.

Jag påväg hemåt.