Slutet på november förra året var
senast röven satt nedtryckt i kajaken och latexmuddarna svepte min hals och handleder. Abstinensen har hunnit gro under snart två månader och jag har flera gånger drömt om det böljande blå. Ibland har jag haft svårt att somna in och i timmar bara tänkt kajak, när jag kanske egentligen borde fokusera på tjejer och karriär. Det sista har jag inget egentligt intresse av och den rätta damen dyker säkert upp så småningom.
Tim Ekstam driver
Paddla för Livet och är en go grabb jag lärt känna via mina vänner hos
Nautopp. Han äger i sin verksamhet ett par
Beaufort Skim Kayaks och det här är kajakerna som färdades
längs hela Norges kust i somras. Jag är nyfiken på att testa en för att se om det är något jag kan ha på min Sverigepaddling. Dessutom har jag en ny paddel från norska
Avannag som behöver testas. Tim och jag har länge planerat att komma ut på havet tillsammans men aldrig riktigt fått till det förrän idag, men det ser lite mörkt ut ett tag då det visar sig att Tims tjej har rest iväg över helgen med nyckeln till kajak-containern. Det löser sig till slut då ägaren är i närheten och vi kan plocka ut kajakerna strax innan lunch för att senare sjösättas. Tim har inget emot att bli blöt och hoppar i vattnet utan att tveka.
"Det gäller att komma ihåg att stänga alla dragkedjor!", påpekar han medan vattnet når upp till midjan.
 |
| Tim och torrdräkten. |
Vindarna från igår har avtagit markant och havet ligger förvånansvärt stilla när vi påbörjar paddlingen rakt västerut, men det är också relativt skyddat här vid Billdal. Lite ovant med en ny kajak och särskilt när fördäcket är några cm högre än min
Differ. Jag slår hela tiden i händerna i däcket och får koncentrera mig på att paddla något högre än normalt. Flera jag pratat med menar att kajaken är för stor men med tanke på all packning jag kommer ha med mig på resan är jag inte det minsta orolig att den kommer gå för högt i vattnet. Däremot finns risken att jag hamnar för långt ner i själva kajaken men det borde gå att lösa med 1-2 extra sittunderlag. Vi fortsätter ut på havet och vågorna tilltar samtidigt som en lätt hagelskur piskar våra ansikten. Det hela blir ganska kortvarigt och strax därefter välkomnar horisonten med respektingivande dyningar som får det att kittla lite extra i kistan. Klockan börjar vara sen lunch och vi beslutar att äta innan den trevliga stunden övergår till något annat.
 |
| Lunchplatsen. |
Tim försöker lära mig allt han kan om granit, flinta och gnejs. Den geologikurs han studerar kommer väl till pass här ute och ger säkerligen en djupare förståelse över varför skärgården ser ut som den gör. Jag lyssnar nyfiket medan maten värmer skönt i den kalla och råa vinterluften. Lunchen varar inte allt för länge och vi styr ut på öppet hav för att känna på dess krafter. Rundar några grund där vågorna går höga och jag får koncentrera mig ordentligt på att hålla kajaken upprätt medan min kamera förevigar ögonblicket.
 |
| Tim, ljuset och havet. |
Ljuset avtar och det börjar bli dags att vända hemåt. Vågorna i ryggen ger oss bra fart framåt, men min kajak är lite väl lovgirig trots fullt skäddautslag. Det gäller förmodligen att packa lite tyngre bak och sitsen bör nog för mig som lätt paddlare flyttas bak några cm. Annars går skutan bra i lite sjö och jag tänker inte längre på att den är högre än det jag kört tidigare. Förvånansvärt lättdriven är den också trots geometrin och längden (513cm). Paddeln som är någon slags hybrid mellan en traditionell grönlands- och vingpaddel överraskar mig positivt. Lätt på handen och skön gång i vattnet. Tim som är en inbiten grönlandspaddlare gillar också känslan. Kanske blir det här paddel #2 under min kommande sommarexpedition.
 |
| Nöjda med dagen. |
