Sverige till Finland, dag 2: Understensviten-Ängeskär

Distans: 31 km
Paddeltid: 5 h 36 min
Total distans: 48,5 km
Dagssnitt: 24.3 km/dag
Vind: 0-4 m/s O vridande till S
Paddelväg: klicka här

Myggen blev för ihärdiga igår så både jag och Tomas tvingades resa våra tält. Det var varmt, såpass varmt att jag först låg i enbart kalsonger. Sömnen blev knackig då jag oroade mig över den kommande överfarten samt att jag inte anpassat mig till värmen och sovkomforten. När klockan ringer har jag nog inte sovit mycket mer än fyra timmar. Dessutom har Tomas klocka obemärkt glidit över till finsk tid så reveljen går en timma tidigare än vad vi tänkt. Det gör inget, för havet är spegelblankt så lika bra att komma iväg så fort som möjligt.

Blankt och fint. Ser du fyren Märket i fjärran?

Strax innan klockan sju finsk tid är vi på vattnet och tar sikte mot fyren Märket som står mitt i Ålands hav och på gränsen mellan Sverige och Finland. Till fyren har vi 12km öppet hav och i farleden fem stora båtar som vi ganska enkelt kan ha under uppsikt.

Blankt hav och båtar i fjärran.

Väl framme vid Märket följer vi med på en guidad fyrvisning och äter sedan lunchen innan vi fortsätter in mot de yttersta mindre öarna i Ålands skärgård, nu i en frisk bris och krabbiga Ålandsvågor.

Fyren Märket

Tomas med benen i två länder samtidigt.

Lägret slår vi upp på en ö tämligen nära Eckerö. Den kritiska passagen är över och en skön känsla har börjat infinna sig. Tänk att vi paddlat över hela Ålands hav, med kajak! Det firar vi med ett skönt dopp samt några skvättar whiskey. Efter att ha motat bort en orm i mitt förtält är det sedan dags för välbehövlig mat och efter det sängen. Imorgon ska jag sova länge!

Kallt eller?

Sverige till Finland, dag 1: Grisslehamn-Understensviten

Distans: 17,5 km
Paddeltid: 2 h 59 min
Total distans: 17,5 km
Dagssnitt: 17.5 km/dag
Vind: 1-2 m/s NO
Paddelväg: klicka här

Nu har det blivit dags att förverkliga en dröm jag haft länge, att korsa Ålands hav med kajak och sen vidare in i Ålands skärgård. När jag paddlade Sveriges kust var långa överfarter det jag bävade för allra mest, men nu är det annorlunda för jag har sällskap i form av Tomas. Dessutom inbillar jag mig att man måste kliva ur sin comfort zone emellanåt för att känna mer uppskattning och tillfredsställelse. Det måste få skava lite ibland, annars blir livet platt.

Dags för kajakstuvning.

Tomas och Sofie plockar upp mig i Örebro och sedan kör vi vidare till Singö strax norr om Grisslehamn. Termometern visar närmare 30 grader och efter att ha vinkat av Sofie börjar Tomas och jag paddla i den kvava sommarvärmen. Kajaken går som en pråm och är så nedlastad att vågorna sköljer över akterdäck trots obefintlig sjö. Jag är somrigt klädd och har ett dåligt kapell så blir fort ganska blöt, men i den heta luften gör det inte så mycket.

Spegelblankt!

Vi går i princip raka spåret till Understen men upptäcker där att ön är ett skyddsobjekt. Jag har sett flertalet paddlare tälta på denna ö tidigare så blev något förvånad. Nåja, vi paddlar någon kilometer in mot land igen och finner en någorlunda plats för att dra upp kajakerna.

Här sover vi inatt, med fyren Understen som närmaste granne.

Efter ett svalkande kvällsdopp och lite mat är det så dags för sängen. Ikväll sover vi under bar himmel och imorgon blir det tidig uppgång då vi korsar Ålands hav och den stora farleden. Skönt att slippa plocka med tältet.

Kvällsdopp

Inte så tokig utsikt.

Livet i skärgården

Nu har jag bott knappa två månader ute i den finska skärgården, för den här säsongen. Dagarna travar på och har redan börjat bli mörkare, men trots det min favorittid med frisk och sval luft samt skogen full med mat. Egentligen gillar jag alla årstider, på olika vis.

Inte så tokig utsikt.

Många undrar hur jag får dagarna att gå och det är väl först när man börjar leva det simpla livet som man inser att mycket av tiden går åt till de vardagliga sysslorna så som att hämta havsvatten, diska, skaffa och klyva ved. Med andra ord sysslor den moderna människan inte behöver ägna sin tid åt. Min träning och mina paddelturer till land slukar givetvis också en del tid men så länge jag är ute och aktiv så spelar det ju ingen roll. Dessutom slipper jag köra med motorbåt och faktum är att jag inte ens tagit ut båten för i år.

Inte så dumt paddelväder.

Kajaken har blivit min arbetshäst. Jag får med det mesta i den och det som inte ryms tar jag på däck, så som gasolflaskor t.ex. Visst blir det vingligt, men vid lugnt väder går det bra.

Ett kajaklass på klipporna.

En 200l-tunna på kajaken? Ja visst!

Jag har installerat solpaneler på stugan och jobbar 20% på distans. Det ger mig matpengar och lite till samt möjlighet att följa med vad som händer på jobbet trots att jag egentligen är tjänstledig. 8h kontorsarbete i veckan är helt perfekt och om man inte lägger pengarna på skit och håller sig ifrån ekorrhjulet går det faktiskt att klara sig på det, åtminstone om boendekostnaden är närmare noll, för stugan och bastun värmer jag med ved. Ett till två träd per säsong behövs och i år fick jag lov att ta en större tall som en av mina morbröder ville få bort intill sin sommarstuga, men hur får jag hem veden till vår stuga? Med kajaken förstås samt min packraft som pråm! Det går att bära veden genom skogen men det är tungt och blir lite längre än vattenvägen. Jag har testat med några påsar och redan tröttnat.

Här behöver man inte gå sysslolös. Veden skall klyvas, travas, bäras hem och så travas igen.

5 stora påsar i packraften samt 2 nedpackade i kajaken.

Nu är vindarna svaga och solen skiner för fullt så det är väl dags att ge sig ut på en lite längre söndagstur. Glad midsommar i efterskott får jag väl önska så här "annandag midsommar". Välkommen hösten och mörka svala nätter!

Packrafting på Sverkestaån - 2018.04.27-28

Snart åker jag till den finska skärgården, men innan dess passar jag på att frilufsa lite i närheten av föräldrarhemmet. Sverkestaån är ett 37km långt vattendrag som börjar i sjön Norrmogen och mynnar sen ut i Arbogaån. Ytterbysjön är en av sjöarna längs vägen och ligger intill mina föräldrars ägor i Bergslagen så jag tar min packraft samt packning och promenerar ner till sjön. Det är höga flöden i ån så flera av forsarna kan jag obekymrat paddla förbi.

Nedre forsen.

Som vanligt har jag ingen ambition att nöta distans utan det primära nu är att få en tältnatt i det fria. Trots utlovat uppehåll kommer några lättare regnskurar, men annars är det mest en blandning av sol och moln. Jag passerar Strålsjön och sen vidare in på Gålsjön där Grönbo naturreservat tar vid i södra ändan. Sveriges skogsbruk, med Sveaskog i spetsen, är rent ut sagt uselt på miljöhänsyn så att få se en orörd skog mellan alla gräsliga kalhyggen värmer, trots att mina händer börjar vara rätt kalla av regnskurarna och blåsten.

Finväder mot kvällen.

Att hitta en vettig tältplats visar sig bli en liten utmaning p.g.a. den höga vattennivån, men strax söder om Gålsjön gör ån en usväng och längst ut på udden finner jag en någorlunda torr plätt. Allra helst föredrar jag att sova på en ö, men en udde som denna är nästan samma sak för det går inte att ta sig hit torrskodd.

Kvällsmat på öppen eld.

Spegelblankt!

Bävrarna leker i vattnet ett femtiotal meter bort och tack vare dem har jag gott om ved att elda. Jag njuter av stillheten och minns mitt allra första friluftsäventyr som gick med ett par kanadensare just på denna å. Då var friluftslivet något nytt och spännande men jag får fortfarande samma känslor i kroppen när jag kommer ut på tur.

En uppförstorad bäver (inget teleobjektiv med denna gången).

Strax innan midnatt kryper jag ner i säcken och vaggas till sömn av enkelbeckasinen som flyger länge precis ovanför lägerplatsen.

Tältmys.

Morgonen börjar lika lugnt som kvällen avslutades igår och jag konstaterar att fästingen på foten är den första för i år. Efter att den plockats med naglarna lagar jag sen frukosten på mitt vedeldade kök och paddlar efter det tillbaka ut i Gålsjön där jag tar iland på östra sidan för att sedan vandra drygt 3km tillbaka till mina föräldrars gård. Visst, jag kunde ha paddlat tillbaka men nu ville jag testa hur det är att vandra lite "längre" med båten helt hoppackad. Planerna på längre packrafting-äventyr gror för fullt.

Här tar jag iland och påbörjar vandringen hemåt.

Vintervandring

Sommaren är snart här men trots det går det ju bra att drömma om kommande vinteräventyr. I sin serie De stora skogsäventyren släpper nu Peter Persson ytterligare ett avsnitt, trots att projektet egentligen var avslutat. Kul för oss som gillar äventyr och då särskilt i de sista lite mer vilda skogarna vi har kvar i landet.

Packrafting i Göteborgs skärgård - 2018.04.07-08

Ett äventyr behöver inte vara komplicerat. Den här helgen tog jag mitt Hilleberg Enan, min packraft samt lite mat och hoppade på spårvagnen ner till Saltholmen för att sedan ta en av skärgårdsbåtarna ut till Asperö. Väl där blåste jag upp min packraft och paddlade sen en kort liten bit till Rivö där jag fick en tältnatt helt för mig själv. Lördagseftermiddagen var något blåsig men mot kvällen la sig vinden helt och söndag förmiddag var så där fin som bara en solig stilla vårdag kan vara. En enkel och avkopplande helg, kort och gott!

Östra viken på Rivö.

Jag och mitt Enan.

Den här gången tog jag mitt vedeldade kök. Lite mer pill, men tid hade jag gott om.

Brasan på plats.

Underbar söndagsmorgon!

Lunchstopp på Rivös västsida.

Påskpaddling vid Grebbestad - 2018.03.30-04.01

Vid påsk ska man måla ägg, äta godis och socialisera. De som känner mig vet att jag inte är så mycket för något av det där. Visst är det trevligt att umgås, men det är ganska skönt att vara för sig själv också. Jag behöver det och har märkt att det är något jag söker mig till mer och mer.

Sol och svaga vindar, i alla fall till en början.

Fredag
Nautopp slår upp portarna för säsongen och min kajak som förvarats hos dem behöver rastas. Isflaken envisas med att ligga kvar inne i hamnen trots att vårsolen skiner för fullt. Här inne i viken är det lä men väl ute på öppet vatten blåser en frisk ostanvind. Jag är påpälsad men fryser ändå, trots ivrig paddling. Klockan börjar närma sig kväll och målet med dagen är att snabbt komma ut till en fin plats så därför passar Stora Måkholmen bra då det endast är ca 5km paddling från Grebbestad.

Beaufort LV på Stora Måkholmen.

Middagskok i vältempererat tält.

Det blir en fin kväll och strax efter att solen doppat sig i havet mojnar vinden helt. Jag värmer mig vid brasan och skådar fullmånen i öster.

Fint kvällsljus.

Lägereld på Stora Måkholmen.

Temperaturen sjunker snabbt och vid läggdags är det någon minusgrad. För att inte frysa har jag tagit med mig vintersäcken, en Western Mountaineering Puma MF som är klassad ner till -32°C. Jag kryper ned iklädd enbart kallingar och min känsla säger mig att det kommer bli för varmt, men jag drar ändå igen dragkedjan och somnar gott.

Tältmys

Lördag
Som jag misstänkte blev det alldeles för varmt och bara efter ett par timmar vaknar jag kallsvettig i säcken. Genom att öppna dragkedjan och ha säcken som täcke istället blir det svalare och jag sover närmare nio timmar totalt tills solen börjar torka kondensen i tältet.

Spegelblank morgon.

Vilken fantastisk morgon! Havet ligger som en spegel och jag minns min allra första solopaddling våren 2014 då vädret bjöd mig på tre helt vindstilla och soliga dagar.

Spegelblankt var det här.

Jag slöar och njuter av att vara ute i det fria. Ingen stress utan allt får ta den tid det tar och därför är jag inte på vattnet först efter lunch. Givetvis har den vindstilla förmiddagen nu övergått till en halvblåsig historia. Förvisso sol men den isande vinden gör att jag inte paddlar mycket mer än 10km innan lägerdags på Lökholmen, där jag tältade med en norrman för knappt två år sedan. Den här gången väljer jag dock att slå läger på klipporna lite längre ut.

Ingen snålbrasa på Lökholmen.

Gårdagens historia upprepas och vinden mojnar helt efter solnedgång. Här finns drivved i massor så större delen av kvällen spenderas filosoferandes framför brasan.

Söndag
Jag hade tältdörren nästan helt öppen under natten och vid femtiden på morgonen var det såpass kallt att jag fick krypa ned i säcken. Inte undra på då hela viken frusit till is.

Frostig morgon.

Morgonen börjar kallare än igår men jag lagar ändå frukosten utanför tältet. Luftrummet är fullt med fåglar men båtarna syns nästan inte till och någon kajakpaddlare har inte dykt upp. Bara naturen och jag, precis som det ska vara.

Luftburet vårtecken.

Vinden har inte försovit sig utan blåser i riktning rakt mot mig då jag börjar paddla mot Grebbestad. Det är bara 10km dit och med ett lunchstopp halvvägs går det galant, trots en ganska envis motvind hela vägen. Jag spanar och testar några nya paddlar hos Nautopp innan jag åker tillbaka till hetsen i stan.